Kullabygdens Biodlare

BIODLING tillräckligt svårt-blir intressant

KULLABYGDENS-BIODLARE.NET hälsar Er välkommen

 

 

Hur ser egentligen ett bi ut om man tittar närmare efter?

Den har stora ögon, kraftiga fasettögon som utgörs av c:a 5000 sexkantiga rör vilkas längdaxlar strålar ut i olika riktningar. Utan att vrida på huvuet kan biet se åt alla håll utom rakt bakåt.

Varje rör ger en punktformad synbild av yttervärlden som smälter samman till en bild. Synskärpan är inte särskilt stor och en rörelse på nära håll reagerar biet mycket kraftigt på så biodlaren bör utföra sina rörelser i ett lugnt och glidande tempo. Brådska kanske betalas med ett stick.

Figurer ifyllda med samma färg såsom punkt, fyrkant och trekant kan biet inte skilja på men kryss och streck kan det särskilja,

Av de färger som vi ser: rött, orange, gult, grönt, blått, violett och indigo ser biet som

svart när det gäller rött

gult när det gäller orange, gult o grönt

blågrönt är en bestämd färg hos biet

blått när det gäller blått och violett

ultraviolett är biets fjärde färg.

Dessutom olika nyanser av

vitt, grått och svart.

 

 

Antennerna eller känselspröten, som de också kallas sitter på huvudet och fungerar som både lukt och känselorgan.

Binas väl utvecklade luktsinne är förutsättningen för den kemiska kommunikationen mellan samhällets individer som är så typisk för detta.

 

På överkäkarna hae bina sina viktigaste smakorgan.

Sådana finns också på antennerna och frambenen, Märkvärdigt nog är antennernas smakorgan mera sockerkänsliga än munnens.

Biet kan slilja mellan socker och sackarin, vilket senare ämne inte är sött för bina.

 

Hörsel.

Bina hör inte i egentlig mening utan uppfattar de svängningar som vi kallar ljud, som vibrationer. De sinnesorgan med vilka bina uppfattar ljud, eller vibrationer, är belägna i benen. Möjligen finns också i antennerna ljudkänsliga organ.

 

Binas förflyttningsorgan består av två par {4) vingar och 3par (6} ben. Samtliga utgår från mellankroppen. Främre vingen kan gripa tag i bakre vingen så att det bildas typ en deltavinge som flygplanet Draken. Därmed kan biet utföra halvroll, topproll,looping och spinn som gamla fältflygare,hm.

Ekosystemtjänster (under bearbetning}

 

Ett mått på vår otacksamhet

 

SPRÅKVETENSKAP EKOLOGI EKONOMI

Publicerad 2011-06-05

Sveriges biodlare producerar honung till ett värde av minst 100 miljoner kronor per år.

Honungsbina pollinerar även många grödor och odlingar. Den tjänsten är gratis, men dess värde är ändå flera

gånger högre än vad honungen inbringar. Man kan ta äpplen som ett exempel: om honungsbina försvann skulle

äppelskörden bara bli en fjärdedel av vad den är nu. Utan pollinering blir det nämligen inga äpplen.

 

Binas pollinering är ett exempel på en ekosystemtjänst. Det vill säga, en naturlig process i ett ekosystem som

bidrar till vår existens och vårt välbefinnande. Några andra exempel är koldioxidupptag, syreproduktion, att bilda

matjord och förhindra översvämningar. Även naturens skönhet är en ekosystemtjänst. Dess estetiska värde ökar

vårt välbefinnande och bidrar till inkomster inom turistnäringen.

 

Det är framför allt när ekosystemtjänsterna rubbas som deras ekonomiska och ekologiska värde blir uppenbart för

oss. I USA drabbades honungsbina av massdöd 2007. Orsaken är fortfarande okänd, men de ekonomiska

förlusterna som följde har uppskattats till 75 miljarder dollar.

 

Ekosystemtjänster utgör ett centralt begrepp inom den ekologiska ekonomin. Det är ett tvärvetenskapligt

forskningsområde som använder begreppet för att beskriva värdet av de naturtillgångar som ofta förbises i

konventionella ekonomiska beräkningar.

 

Ekosystemtjänsterna är också ett sätt att visa vikten av den biologiska mångfalden.

 

Ur F&F 5/2011

 

Biodling är inte bara honung.

 

Det innefattar även skötsel av bibostäder, bin och bisamhällen. T.ex. vårstäda, stödfodra, drivfodra, utöka m skattlådor, förhindra svärmning, skatta, slunga, ympa, rambyta, nosematesta, städivertesta, åtgärda vid sjukdom, dela till avläggare, byta äldre drottningar, odla drottningar eller avla drottningar, kolla vattentillgång, besiktning av bitillsynsman vid flyttning, slutskatta, klargöra för invintring, ge vinterfoder.

 

Därefter skall allt material som varit i bruk rengöras och desinficeras.

Honungen skall ner i 28 kg hinkar eller i glasburkar av skiftande storlekar för försäljning.

 

Så det är inte bara att öppna en kran och honungen rinner ut.

Men bli inte förvånad om det faktiskt kommer en kran för ändamålet!

 

Kullabygdens biodlare.

Parningsstation på Kullaberg

Demokupan vid Naturum.